Lars Wilks, uppföljaren.
Jag känner att jag kanske utryckte mig dåligt och otydligt i mitt förra inlägg.
I alla fall har ett par mejl och ett telefonsamtal sagt mig det.
Därför väljer jag att posta ett klargörande.
Jag är INTE emot yttrandefriheten.
Jag anser att alla har rätt till en åsikt även om jag ibland inte kan förstå den.
Vad jag har problem med är när man, som jag uppfattar det, cyniskt missbrukar yttrandefriheten i eget syfte. För det är så jag uppfattar vad Wilks gör.
Man kan säkert påstå att "som konstnär skall man prova gränser och det är det Wilks gör vad det gäller yttrandefriheten." Det kanske är så.
Konstnärer skall kanske testa gränser för vad som är bra/dåligt, lagligt/olagligt, smakligt/osmakligt eller snyggt/fult.
Det kanske skall vara så att en konstnär är branbrytande och ligger i framkanten, producerar konst som ingen förstår och kallar oss andra för "märkliga". Det kanske är så att Lars Wilks konst är så fantastisk så jag inte ser storheten hos den.
Men jag tvivlar.
Jag tvivlar på att testa gränsen för yttrandefriheten som är så skör, även i Sverige, är bra.
Jag tvivlar på att provokation och respektlöshet skall ersätta kommunikation och respekt för våra medmänniskor.
Niklas Odelberg.
Hanna Lager blir fruktansvär provocerad av mig. Jag kan inte minnas när någon har blivit "fruktansvärt provocerad" av mig.
I alla fall har ett par mejl och ett telefonsamtal sagt mig det.
Därför väljer jag att posta ett klargörande.
Jag är INTE emot yttrandefriheten.
Jag anser att alla har rätt till en åsikt även om jag ibland inte kan förstå den.
Vad jag har problem med är när man, som jag uppfattar det, cyniskt missbrukar yttrandefriheten i eget syfte. För det är så jag uppfattar vad Wilks gör.
Man kan säkert påstå att "som konstnär skall man prova gränser och det är det Wilks gör vad det gäller yttrandefriheten." Det kanske är så.
Konstnärer skall kanske testa gränser för vad som är bra/dåligt, lagligt/olagligt, smakligt/osmakligt eller snyggt/fult.
Det kanske skall vara så att en konstnär är branbrytande och ligger i framkanten, producerar konst som ingen förstår och kallar oss andra för "märkliga". Det kanske är så att Lars Wilks konst är så fantastisk så jag inte ser storheten hos den.
Men jag tvivlar.
Jag tvivlar på att testa gränsen för yttrandefriheten som är så skör, även i Sverige, är bra.
Jag tvivlar på att provokation och respektlöshet skall ersätta kommunikation och respekt för våra medmänniskor.
Niklas Odelberg.
Hanna Lager blir fruktansvär provocerad av mig. Jag kan inte minnas när någon har blivit "fruktansvärt provocerad" av mig.
Kommentarer
I början tyckte jag också att Vilks konst också bara var intetsägande och fult, men nu undrar jag om jag inte börjar fatta vad han är ute efter. Yttrandefriheten är otroligt viktig och den är hotad. Det är ju alldeles uppenbart och jag är glad att någon vågar stå upp för det man tror på även om folk vill ta livet av en.
"Att folk blir upprörda för att man ritar en skiss över hur en profet som ingen vet hur han ser ut är en rondellhund, är för mig fullkomligt ofattbart. Om det är något som missbrukas i sammanhanget så är det religionsfriheten."
Absolut, jag håller med. Jag kan inte förstå det heller.
Lars Wilks har provocerat för egen del i olika omgångar utan att ha nått den otroliga uppmärksamhet som han har fått nu. Det är, imo, inte yttrandefrihet utan cyniskt manipulation av den.
Sen kan jag säga att det är ok för dig att tycka att jag har fel för jag bejakar yttrande och åsiktsfriheten. :) fast dig och mig emellan så har jag inte fel ;)